Snart midnatt, jag ligger och sjuder av ilska kombinerat med adrenalin. Emily och jag har för en stund sedan gått och lagt oss men jag kan inte sova. Ikväll var vi på bio i stan och på väg hem (E4an Norrut) i lagom takt, strax innan avfarten mot Kista, ser jag ett par strålkastare i backspegeln som rör sig ovanligt fort i sidled. Från min position i andra filen (se blå plutt på bilden nedan) girar bilen snabbt till höger en bit bakom oss, jag kollar direkt ut till höger, två fält innanför mig, en bil snett framför mig och en parallellt med oss i fjärde filen. Helvete tänker jag, han måste nita, det finns inte plats? Jag släpper gaspådraget och precis närjag gjort det klipper han i riktigt hög hastighet (jag låg kring 120) precis mellan min front och bilen snett framför mig.

Jag har kört en hel del bil i mina dagar och med 10+ år bakom ratten har jag hyfsat bra koll på vart fronten är och så nära som han (antar det var en killen) girade framför mig har jag aldrig haft en bil. Jag kände vinddraget från hans förflyttning i min bil. Mercan (av nyare modell) kränger rejält när han tar två filer och bromsljusen tänds för en sekund. Tittar i min vänstra backspegel och ser att omkörningsfilen, )som han nu ligger i) bakåt är helt tom. Det swishar till och han har kört om bilen framför mig varvid han direkt drar bilen kraftigt åt höger, girar över 4 filer och kör över de för länge sedan heldragna linjerna för avfarten mot Kista. Den avfarten svänger kraftigt till vänster för alla som vet hur det ser ut och Mercans bromsljus tänds länge och väl när den måste bromsa för att klara kurvan.. Jag och Emily tittar på varandra, förstår samtidigt vilken jävla tur det var att bilen snett framför oss inte bromsade för en halv sekund, eller att Mercan tappade lite fäste i vridet in framför oss. Då hade vi inte legat här i sängen nu, det är ett som är säkert.

Jag förstår och har själv lekt/leker med olika bilar som har högre prestanda men har alltid försökt tagit hänsyn till plats och tajming. Det är en sak att på tomma vägar testa bilar men på ett sådant vårdslöst sätt, i en situation som onekligen INTE var det minsta nödvändig, berättigad eller genomtänkt utsätta andra personer för sån risk, det är bara helt åt helvete idiotiskt. Vet/Tror inte det här inlägget kommer göra någon som helst skillnad men kände bara att jag malt dessa tankar om och om sedan det hände så behöver få ur mig det för att ens kunna sova. Med det sagt ska jag försöka göra just det och vara lite extra tacksam för den skyddsängeln vi hade med oss. Var rädd om varandra där ute nu!
God natt
/Gustaf